Lathund för grammatik

Låt inte språkpoliserna förtrycka dig när det gäller detaljer i språket. Använd vår lathund för att få koll på de vanligaste grammatikfrågorna.

Vad är det för skillnad på adjektiv och adverb?

Heter det imperfekt eller preteritum?

Subjekt och predikat, vad är det?

De eller dem? Vilket ska jag skriva?

Var eller vart?

AIK var arg eller AIK var arga?

Före eller innan?

Vad är en preposition?

Vad är ett pronomen?

Ett rädd lejon eller ett rädt lejon?

Vad är det för skillnad på adjektiv och adverb?

Adjektiven beskriver en sak eller en person, adverben beskriver ett tillstånd eller en handling. Här får du ett knep: Adjektiven böjer man efter huvudordet: ett vackert landskap, en vacker flicka, fyra vackra hästar. Adverbet böjs inte: landskapet låg vackert, flickan skrattade vackert, de fyra hästarna utförde sina cirkuskonster vackert och graciöst.

Heter det imperfekt eller preteritum?

I många andra språk finns det olika former för imperfekt och preteritum för att ange om handlingen är fullbordad eller ofullbordad. Imperfekt betyder egentligen ofullbordat och därför anser de flesta grammatiker att det är mer korrekt att kalla tempuset för preteritum på svenska eftersom det täcker in både fullbordade och ofullbordade handlingar.

Subjekt och predikat, vad är det?

Subjekt och predikat är satsdelar, alltså byggstenar i syntaxen. Har du fått felmeddelandet syntax error, så vet du att du har formulerat ett kommando fel. Det är samma med språklig syntax (satslära): Om du använder fel satsdelar blir det error. I varje svensk sats behövs ett subjekt och ett predikat, utom i några undantag när subjektet är underförstått, till exempel uppmaningar. Subjektet = den eller det som agerar i en sats. Predikatet = det som händer i en sats, alltid ett tidsböjt verb.

De eller dem? Vilket ska jag skriva?

Många tycker att det är svårt att veta när man ska skriva de och när man ska skriva dem. I de flesta dialekter uttalas ju båda som dom. Här är ett knep: Prova att byta ut dom mot du eller dig. Om du skulle ha valt du ska du skriva de, om du skulle ha valt dig ska du skriva dem. Du behöver bara komma ihåg att det är två bokstäver i den första formen (som är subjektsform) och tre bokstäver i den andra (som är objektsform).

Du får lite utförligare resonemang i Språkrådets frågelåda: När skriver man de och när skriver man dem? (isof.se)

Var eller vart?

I tal är det kanske inte så viktigt att göra skillnad på de två frågeorden var och vart, men när du skriver är det ändå klokast. En bra minnesregel är att svaret på var är där och svaret på vart är dit. Du behöver bara komma ihåg att frågeordet och svaret ska sluta på samma bokstav.

Du kan läsa lite mer i Språkrådets frågelåda: Heter det Vart är nyckeln? eller Var är nyckeln? (isof.se)

AIK var arg på tidningarnas skriverier eller arga på tidningarnas skriverier?

Ibland borde man kanske böja ett adjektiv i singular eftersom substantivet är singulart, till exempel AIK som ju är ett lag eller möjligen en klubb. Men alla vet att ett lag består av flera medlemmar och då känns det konstigt att skriva bestämningarna i singular. Ett tips är att formulera om lite – skriv istället AIK:s spelare var arga på tidningarnas skriverier.

Före eller innan?

Heter det före grammatikdagen eller innan grammatikdagen? Det är egentligen inte så noga längre. Men om du ändå vill veta får du mer information här.

Före är en preposition och ska alltså används före ett ord eller en fras. Innan har tidigare varit en bisatsinledare och skulle därför användas för att inleda en bisats. Men nu för tiden kan du använda innan som preposition också, så det går bra att skriva både före grammatikdagen och innan grammatikdagen. Tänk dock på att inte använda före som en bisatsinledare, till exempel “Hoppas att jag hinner hem före det blir mörkt”.

Du kan läsa lite mer i Språkrådets frågelåda: Är före och innan helt utbytbara? (isof.se)

Vad är en preposition?

Ordklassen prepositioner anger hur saker och ting står i förhållande till något annat. Prepositioner är formord, till skillnad från innehållsord, och i den här ordklassen bildas i princip inga nya ord. Vanliga prepositioner är , vid, över och till. Det finns också lite längre prepositioner, särskilt i det juridiska språket, till exempel gällande och angående. Men det är tydligare att använda korta prepositioner.

Vad är ett pronomen?

Pronomen betyder istället för namn och du kan använda dem istället för substantiv eller namn så att du slipper upprepa samma ord om och om igen. Det finns olika slags pronomen.

Ett rädd lejon eller ett rätt lejon?

Många tänker att alla lejon är modiga, men om något av dem skulle vara skrajset får man helt enkelt skriva om. Precis som vi gjorde nu när vi använde ordet “skrajset” istället för “rädd”. Du kan även formulera om på andra sätt, till exempel “Lejonhannen var rädd”.

Du får ett utförligare resonemang i Språkrådets frågelåda: Kan man böja rädd efter t-ord, alltså ett rätt barn? (isof.se)